10 juni 2009

Sorgetider




Det var länge sedan jag skrev här.
Mitt liv har varit fyllt till kanten.
Med oro, jobb, hjälpning och småprat
Har mina dagar förvällt över bredden.
Tankar , undringar och aningar
Har pockat mina vakna stunder,
Det hemska jag befarat skulle ske
Har gäckat mina drömmar länge.
Det har gnagt i min själ,
Dock, har mitt förnuft sagt mig
Att det som sker, blir det som blir.
Jag ville inte, gick på hoppkänslan,
önskade, bad, krävde, förbannade livet,
som kan vändas från hopp och ljusning
till förtvivlan, nedbrytning och död.
Inget hopp
Ingen hjälp
Ingen tröst
Sorg
Längtan
Kärlek
Tomhet
Ilska
Tårar
Hat
Tillit
Ömhet
Förtroende
Förtvivlan
Ensamhet
Förtröstan
Gemenskap
Lyssna på det inre
Lyssna på förnuftet
Lyssna på människorna
Vi finns så länge vi finns…………………….

Tröstetossa